lördag 29 maj 2010

Slopat maxtak i barnomsorgen

Idag skriver SvD om att Moderaterna i Stockholm vill ta bort taket på barngruppernas storlek i förskolan.


Idag! Dagen efter att Alliansen för första gången tagit över ledartröjan i opinionen.


Jag har svårt att se hur man kan lägga upp bollen bättre för oppositionen. Att Alliansen "vill spara på barnen" kommer i argumentationen att vara en lika "cynisk" som "elak" politik och dessutom en debatt som man svåreligen vinner, eftersom att det kommer att krävas en hel del utbildande av föräldrar om vad som egentligen skapar kvalitet i barnomsorgen (om nu storleken på gruppen inte har ngt med saken att göra). Att försöka utbilda medan man värjer sig mot en vilt svingande opposition med högt tonläge... tja, lätt är det inte.


Trots att jag har ett eget barn på dagis så kan jag inte helt säkert bedöma hur relevant just antalet barn är för den kvalitet som levereras, det kanske funkar med större grupper på vissa ställen, andra kanske mindre, men i dessa curlingtider är det nog svårt att hitta ett politikområde som omhuldas med större ängslighet än just dagis. Och att göra "Ta bort taket i barnomsorgen" till valfråga förefaller vid första anblicken vara något av det mest korkade man kan säga i en svensk valdebatt.


Motbevisa mig gärna.

UPPDATERAD

1. Dels har jag fått kommentar om detta som pekar mot att Cecilia Brink kommenterat den ursprungliga artikeln och - i princip - hävdar att hon blivit felaktigt citerad. Vad hon farit efter är det jag skrivit ovan, nämligen att ensidigt peka på gruppernas storlek som enda kvalitetsmått är fel. Det är mycket annat som också spelar in.

Så här skriver Cecilia i kommentarsfältet under artikeln:
Vi vill inte slopa taket!
Såhär skriver vi i vår rapport:”Man ska, i likhet med idag, ha en gräns för barngruppernas storlek men man kanske i stället ska prata om måttet: Hur många vuxna finns det för barnen? Blir varje barns individuella behov tillgodosedda? Får alla barn ta plats och följs varje barns utveckling upp på ett fullgott sätt?"Att bara mäta barngruppernas storlek är trubbigt eftersom det inte får med hur varje förskola arbetar med barngruppen och det säger väldigt lite om hur varje barn blir sett.


2. Sten Nordin är i dagens SvD ute och talar om detta. Maxtaket utlovas nu bli kvar som det är, men även han är inne på samma tankar som Cecilia.

Jag tror att Sten och Cecilia har rätt - man kan nog diskutera vad kvalitet i barnomsorg består i på många andra sätt än antalet barn i gruppen. Funderar man lite på det så känns det som ytterligare en socialdemokrati. "Är det bara så här och så här så är det bra. Punkt."

Jag vidhåller dock att det var korkat att ta upp det här till diskussion nu. Dessutom har jag fått rätt: Moderaterna i Stockholm har förlorat på det genom två stort uppslagna artiklar i SvD och dessutom tvingats förklara sig och göra en pudel.

Dessutom känns det som om den här journalisten är ute och valkampanjar lite för sig själv. Hon har ju uppenbarligen läst rapporten som fan läser bibeln...

Är det månne en av alla dessa miljöpartister som vi läst att det ska finnas så många av i media som inte förmår hålla sina privata politiska åsikter för sig själv, utan blandar ihop SvD's redaktionella material med sin egen blogg?

1 kommentar:

  1. Svaret verkar vara att artikeln var ett "sabotage". Signaturen Cecilia Brinck tar avstånd från tolkningen, se hennes kommentar till SVD artikeln 11:06. Det citat från rapporten som hon publicerar där ger ju en helt annan bild.Rubriken "Vi vill inte slopa taket!" säger väl allt. Om detta stämmer är Anna Gustafssons artikel en STOR SKANDAL!

    SvaraRadera